SAMTAL OM GUD av KG Hammar. Arcus förlag och Verbum förlag. 67 sid. Pris: 75 kronor.
Ärkebiskopen vill ”komma bakom ytliga associationer som de tre bokstäverna G-U-D kan ge” och uppmuntra till ”ett nytt och fördjupat samtal om G-U-D”. I en inledande läsanvisning definierar han sina begrepp: ”Med ’Gud’ (d.v.s. Gud inom citationstecken) menar jag allt det vi säger om Gud (—) föreställningar om Gud, gudsbilder, trossatser, dogmer, liturgier, ord och former, bilder och skeenden som på något sätt vill beskriva, antyda, förklara, frammana Gud. Med GUD (d.v.s. Gud med versaler, stora bokstäver) avser jag den verklighet som ’Gud’ refererar till.”
Guds uppenbarelse i Ordet finns med på ett hörn här och där, men inte som något grundläggande eller viktigt för författaren. ”Men är inte den bibliska uppenbarelsen den främsta källan till gudskunskap? Jo, men inte som något som skiljer ut sig från det djupast mänskliga utan som tydliggör detta”, resonerar Hammar efter att ha konstaterat: ”Den närmaste källan till gudskunskap är mitt eget liv, min egen djupaste mänsklighet, liksom varje människas innersta och djupaste identitet.
Gud blir inte bara någon som kommer utifrån i skapelsen och i Jesus Kristus utan också inifrån. Gud bor i mitt allra innersta och hemligaste rum och är där förenad med min längtan efter helhet, med min törst efter mening och samhörighet, med min vilja att leva sant och rätt.” –Trots vissa försåtligt ”bra” formuleringar är det uppenbart att grundförutsättningen för Samtal om Gud är att Bibeln inte är Guds ofelbara ord, som ger oss en tillförlitlig, om än inte fullständig bild av Gud. Framställningen om fallet i Adam och upprättelsen i Kristus är mycket oklar. Vår egen kyrkotradition anklagas för en pessimistisk grundton, eftersom människan där framställs som syndare, skild från Gud och oförmögen till det goda. Någon bestämd försoningslära bekänner inte ärkebiskopen sig till. ”Den kristna kyrkans historia innehåller många försoningsteorier eller försoningsläror. I sitt sammanhang kan de ha gett en glimt av hemligheten, medan de under nya yttre omständigheter kan upplevas som meningslösa och sterila. Kanske är det här som alltid när det gäller livets hemligheter poeten som bäst kan fånga hemligheten.” Så hänvisas till Olof Hartmans poesi Vad tror Hammar på? Han tror uppenbarligen inte på ”Gud”, och GUD är ju enligt hans egen definition oåtkomlig. ”Klassrumsguden” tar han avstånd ifrån: ”Det som från början var en reformationens befrielsegärning
– Guds ord och kunskapen om Gud till folket! – blev till ett medel att disciplinera och kontrollera människor, samtidigt som Gud stängdes inne i formuleringarna.”
På en punkt är författaren mycket tydlig: fundamentalismen är av ondo.” Fundamentalismen är ett barn av sin samtids förnuftsdyrkan fast spegelvänd. Fundamentalismen har ett rationellt förhållande till trossanningarna. Sanningen finns i formuleringarna, vare sig det gäller Bibelns berättelser och andra utsagor eller kyrkans dogmatiska formuleringar genom tiderna.” Och det är inte enbart en osund fundamentalism Hammar förkastar.
Sammanhanget visar att han underkänner varje ”rationellt förhållande till trossanningarna”. Men därmed försvinner rimligtvis också trossanningarna och vad som återstår är – mystik.
Professor Anders Nygrens teologi underkänns av Hammar. Nygren undervisade ”om Guds kärlek som den enda rätta. Alla mänskliga försök att älska Gud betraktades som själviska, begärande och därför något att undvika.
(—) Men vad blir det av den kristna tron om den inte främst förstås som en kärleksrelation?” – Men kan vi älska Gud? Jo, svarar Hammar, ”om vi förstår Gud som en person, på ett personligt sätt, kan vi älska Gud.”
För att inte uppmuntra sökandet efter någon minsta gemensam nämnare mellan bibeltrogna kristna och villolärare i statskyrkan har jag medvetet underlåtit att ta med något av det som ändå kan vara riktigt i Hammars framställning. För den som söker uppbyggelse, själaföda, kan Samtal om Gud inte rekommenderas. Men vill du veta hur långt det verkligen gått i utförsbacken med Svenska kyrkan kan den däremot vara värd ett studium.
Jan Eriksson, fil. kand
BIBELKUNSKAP, GAMLA TESTAMENTET, studiehandledning (med facit) i ny upplaga av Lennart Axelsson. Illustrerad av författaren. BV-Förlag.
”Det är oerhört viktigt att kommande generationer erhåller god insikt i Bibelns budskap och lär sig på egen hand ösa ur den kristna trons källa”, påpekas det i baksidestexten.
Även nu levande, äldre generationer kunde ha välsignelse av att studera detta gedigna materiel. Det verkar som om GT:s texter höll på att bli alltmer försummade och glömda. L.Ax. har med sin grundliga bibelkunskap gett oss en välkommen hjälp att studera hela Bibeln.