Vården måste garanteras; gamla och sjuka måste få den vård de behöver. Vi lever ju i ett civiliserat samhälle.
Vården måste garanteras; gamla och sjuka måste få den vård de behöver. Vi lever ju i ett civiliserat samhälle.
Landstinget planerar resurserna för sjukvården i området. När dessa inte räcker till, blir neddragningar nödvändiga, och människor protesterar, när de känner tryggheten hotad eller när väntetiden för en sjuk anhörig som plågas blir lång.
Kommunen gör upp en omsorgsplan för unga och gamla. Man måste prioritera, för pengarna räcker inte till allt och alla. Olika värderingar kommer fram från de olika politiska partierna. Personalen arbetar ut sig för att tillfredsställa de mest nödvändiga behoven. Det finns en vårdplan som det inte talas mycket om och som de flesta människor inte bryr sig det allra minsta om. Ändå berör den alla människor på ett avgörande sätt. Det gäller liv eller död. Vi är alla dödsdömda för syndens skull och i akut behov av vård. Ingen av oss vet hur länge vi lever och hur länge det är möjligt att sätta in behandling.
Gud har en vårdplan för hela världen och alla människor. Vi kan skönja den redan i skapelseberättelsen, då Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild.” Det tycks som om det hölls något slags förhandlingar innan Gud skapade människan. Då fastställdes en vårdplan för alla hedningar, d.v.s. alla människor som vänt Gud ryggen och angripits av syndens nedbrytande sjukdom. I Ps. 2 säger ”Guds utvalde konung”: ”Jag vill berätta vad som beslutat är. Herren sade till mig: ‘Du är min son, jag har i dag fött dig. Begär av mig, så skall jag ge dig hedningarna till arvedel och jordens ändar till egendom.’” Guds Son, Jesus, tog alltså på sig ansvaret för alla syndare – att göra dem friska, vårda dem, ge dem evigt liv och själv svara för vad allt detta skulle komma att kosta. Paulus jublar över detta och det borde alla göra. Han skriver i Ef. 1: ”Välsignad vare Gud, vår Herres Jesu Kristi Fader, som har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, i Kristus. I honom utvalde han oss, innan världens grund var lagd, till att vara heliga och utan fläck i hans ögon.” Gud har inte prutat vare sig på vårdkvaliteten, målet för vården eller kostnaderna. Inte heller höjer han vårdavgiften för dem som behandlas. Han är själv alltid vid vår sida. ”Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig.” (Ps. 23:4.) ”Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej, han, såsom jag.” (LH 527, v. 4.)
Jesus kallar till hälsoundersökning: ”Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för fattiga predikas glädjens budskap.”
Målet är en fullkomlig upprättelse, full hälsa och evigt liv. ”Om era synder än är blodröda, så skall de dock bli snövita.” (Jes. 1:18.) Han gör allt ”för att kunna ställa fram kyrkan som sin brud, strålande, utan fläck eller rynka eller annan brist. Helig och ofläckad skulle hon vara.” (Ef. 5:26‒27.) Kostnaderna har han helt tagit på sig själv. Ingen kollektiv kostnad i form av skatt eller någon avgift från enskilda vårdtagare – ”utan penningar och för intet”. (Jes. 55:1.) Kostnaderna har betalats, inte med silver eller guld, utan med Jesu blod (1 Pet. 1:18‒19).
Något skuldebrev som kommer efteråt finns inte heller. Det spikades fast vid Jesu kors. Skulden betalades och utplånades där (Kol. 2:13‒14). Ibland blir vi kallade till hälsoundersökning. Den är frivillig men säkert nyttig för oss alla. Många sjukdomar kan då upptäckas i tid och behandlas. Mycket lidande sparas och människor kan rent av räddas till livet. Jag vet om flera personer som känt på sig att allt inte stått rätt till men som inte vågat gå till doktorn. När de ändå till slut sökt läkare har det varit för sent.
De flesta människor tycker att något bör göras åt ondskan i världen. Men det är lättare att säga vad ”de andra” bör göra mot det onda än att själv ingripa. Att för egen del bli avslöjad som en ond syndare är inget som tilltalar någon, men det är nödvändigt för att bli botad. I Guds vårdplan står det: ”Om vi bekänner våra synder, är Gud trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Joh. 1:9.)
Ju förr vi kommer, desto bättre är det. ”I dag, om ni får höra Herrens röst, så förhärda inte era hjärtan.” Varför vänta att söka hjälp tills man blir gammal? Varför gå hela livet med ett oroligt, anklagande samvete och försöka klara av de mest akuta och plågande åkommorna på egen hand, när Jesus samtidigt står och kallar: ”Kom till mig, ni alla som arbetar och är betungade, så skall jag ge er ro.” (Matt. 11:28.) Hela Guds vårdplan är inriktad på att rädda, bota och frälsa det som var förlorat. Inget fall är för kostnadskrävande för honom. Inget fall är hopplöst för honom. Hos Jesus finns hopp också för den döde: ”Fast vi var döda i våra överträdelser, väckte han oss till liv med Kristus. Av nåd är ni frälsta!” (Ef. 2.)
Jesus bedriver också uppsökande verksamhet. Han går ut och söker runt hela världen efter det förvillade och förlorade. Just nu är han hos dig. Han säger:”Se, jag står för dörren och klappar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” (Upp. 3:20.)
Arne Engström