På luren

Ebba och Einar Göth reser till Asmara i Eritrea den 6 september. Här följer en kort intervju med dem om deras tankar inför detta spännande uppdrag de ska gå in i.

Vad kände och tänkte ni när ni fick kallelsen att åka ut?

Vi kan säga att den ”inre” och den ”yttre” kallelsen kom slag i slag. När allt var ihopsytt kände vi en oerhörd glädje över att vi ännu en gång förunnas resa ut till Afrika.

 

Vad kommer era uppgifter att vara?

LCEr (Lutherska kyrkan i Eritrea) önskar att en bibelskola skall startas, integrerad med musikskolan som redan finns. Vidare önskar man kortkurser för präster och evangelister. Dessutom är vi redo för de diakonala uppgifter som efter hand kommer att anmäla sig när vi väl är på plats.

 

Har ni några kontakter sedan tidigare i Eritrea?

Förutom rent familjära band har vi sedan 1970-talet fått allt flera vänskapsband med eritreaner, som fått en tillflyktsort i Sverige. Under årens lopp har kontaktnätet blivit allt större och tätare med våra invandrares släktingar och vänner i deras hemland. Dessutom fick vi glädjen att besöka Asmara under den tid vi var i Etiopien.

 

Har ni någon speciell vision med er tid i Etiopien?

Om vision är detsamma som förhoppning, hoppas vi på att komma både medarbetare och andra så nära, att vi kan förnimma kärlekens pulsslag. Det gäller i första hand i församlingen och medarbetarna. Sedan har vi ju ”våra ungdomar” på den blivande skolan. Vår förhoppning är också att nå ut till församlingarna på landsbygden och de behov som kan finnas där. Intressant skall det också bli att komma närmare vännerna i den Evangeliska Kyrkan. Förmodligen kommer en hel del att hända i relationerna mellan den Evangeliska och Lutherska Kyrkan under den närmaste tiden. Till allt detta kommer, att Eritrea ligger inom 10/40 området. Att försöka utforska vilka folkstammar som ännu är ”onådda” är en utmaning för Kyrkan och för oss.

Cia Andersson

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan