Även judas brev är troligen författat av en son till Maria och Josef, en bror till Jesus. Judas vet vi inte så mycket om, men han fanns med i den skara som efter uppståndelsen väntade på Andens utgjutande (Apg. 1:14). Senare verkade han sannolikt som missionär (1 Kor. 9:5). Han var nog den yngste av Jesu bröder och kan mycket väl ha levt till 70– eller 80-talet e.Kr., då brevet har skrivits.
Judas bemöter i sitt brev en villolära, som nästlat sig in bland brevets mottagare. De falska lärarna predikade att det inte är så noga med hur man lever. ”Eftersom vi tror på nåden och förlåtelsen, gör det ju inte så mycket om vi lever lösaktigt och i utsvävningar!”
Judas visar oss att Gud dömer synden – han ger exempel – och att också villolärarna står under samma dom. I stället för att lyssna till dem skall läsarna bli kvar vid ”den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga”. Håll er till Jesus – han är vår ende Frälsare och Herre! Han ensam förmår bevara till evigt liv!
Fredrik Carlsson