VI ÄR INNE I FASTETIDEN. Kyrkoårets texter handlar om prövning och frestelse, om kampen mot ondskan och mellan det onda och det goda. Vi märker att ”ondskans andemakter i himlarna” är en verklighet. Och vi följer Jesus på vägen till Jerusalem.
Mitt i denna tid möter vi Maria. Gud sänder en ängel – han heter Gabriel – från den andliga världen i himmelen till Nasaret här på jorden. Gud utväljer det som i andras ögon ingenting är. Maria får besök av Gud i sitt hem och svarar JA på frågan hon får. Hon vill stå till Guds förfogande, hon vill låta Jesus födas i hennes liv och hon vill bära Jesus ut i världen.
Är det så enkelt? Är det bara att säga JA till Honom?
Vi får säga JA till att byta våra förfelade liv mot Hans sanna liv. På Jesu väg mot Jerusalem rätade han en kvinna med böjd rygg, han upprättade henne, han gav en blind hans syn och botade spetälska. Han vill gå omkring och göra väl mot oss alla, också i dag. Han vill att vi följer honom till korset. Liksom Maria. Också hon stod en dag vid sin Frälsares kors.
Och så får vi gå händelserna i förväg. Vid inspirationsdagen i Kristianstad i januari lyfte nog taket något när alla reste sig och sjöng, nästan trotsigt, men med stor glädje: Min Frälsare lever, jag vet att han lever, fast världen har sagt han är död. Och inget kan skilja mitt hjärta från honom, ej änglar, demoner och nöd. Detta får vi bära ut i världen. Och låta prägla vår gemenskap och våra liv.
Eva Andersson