Fyra fakta om uppståndelsen

Jesus dog som en följd av korsfästelsen

Om man hänger en människa på en bjälke i bara händerna så överlever hon inte länge. Tyngden av kroppen gör att man kan andas in, men det blir allt svårare att andas ut, och till slut dör man av kvävning. Faktum är att det inte tar mer än några minuter förrän man förlorar medvetandet. Men korsfästelse är grymmare än så. Man ville att offren skulle plågas länge, och därför satte man inte bara spik i handlederna, utan även genom hälsenorna. På så sätt kunde den korsfäste trycka ifrån med fötterna och andas. När en korsfäst hade slutat att häva sig upp visste man att döden kom snabbt. Ville man påskynda förloppet, krossade man skenbenen så att den korsfäste inte längre kunde häva sig upp och andas. När det gällde Jesus var man extra noggrann, därför stack man ett spjut igenom hjärtat innan han togs ner. Det är alltså ingen tvekan om att Jesus verkligen dog på korset!

 

Jesus blev begravd

Det är inte många som argumenterar för att Jesus inte blev begravd. Fakta talar för sig själva: alla evangelierna vittnar om det, tidiga textbelägg såsom 1 Kor. 15 och Apg. 13:29 vittnar om det, de personer som begravde honom namnges. Så vi kan utgå ifrån att Jesus verkligen blev begravd i Josefs från Arimataia klippgrav.

 

Graven var tom några dagar senare

Även för en skeptiker som inte tror på evangelierna finns det goda skäl att tro att graven verkligen var tom! Ett skäl är att de första vittnena är kvinnor. I den tidens samhälle fick en kvinna inte vittna, men här är de huvudvittnen, vilket vore märkligt om hela historien är påhittad! Ett annat skäl är att judarna uppenbarligen trodde att graven var tom. De påstod ju att lärjungarna hade stulit kroppen! Och ett tredje skäl är att Jerusalem vore en dum plats att proklamera Jesu uppståndelse på, om det nu vore att motståndarna kunde gå raka vägen till graven och peka på hans kropp! Därför är det ställt utom allt rimligt tvivel att graven verkligen var tom bara några dagar efter att Jesus hade begravts där!

 

Lärjungarna trodde att Jesus hade uppstått

Vittnesmålen om uppståndelsen kan spåras ända bak till den allra tidigaste kyrkan i Jerusalem. 1 Kor. 15:3–8 är skrivet senast år 55. Paulus säger att han berättat om uppståndelsen för korintierna första gången han mötte dem, vilket bör ha varit år 51. Men Paulus talar dessutom om att han själv har tagit emot detta budskap, med största sannolikhet hände det när han var i Jerusalem bara fyra-fem år efter Jesu död och uppståndelse! Vi kan alltså spåra vittnesmålen om uppståndelsen ända till Jerusalem i mitten av 30-talet e.Kr.!

Paulus talar om mer än 500 då levande vittnen. Vi vet dessutom att många av dessa vittnen fick sätta livet till för sin tro. De hade en övertygelse som var så stark att de var beredda att dö för den. Så det finns alla skäl att utgå ifrån att ett stort antal vittnen verkligen var övertygade om att de såg Jesus uppstånden från de döda.

 

Slutsats

Jesus var utom allt tvivel död när han togs ner från korset; han begravdes i en klippgrav; tre dagar senare var graven tom; en mängd vittnen säger sig ha sett honom, rört vid honom och ätit tillsammans med honom. Vilken är den trovärdigaste förklaringen? Svaret kan rimligen bara vara ett: Jesus uppstod verkligen från de döda!

FREDRIK HECTOR
Studerande, Örkelljunga

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan