Allt fler sena aborter
Dagen refererar den 13/5 till TT (som citerar Dagens Medicin) och skriver att allt fler sena aborter (efter 18:e grav.veckan) beviljas i Sverige. 2003 beviljades 389 sena aborter. Av dem gjordes 164 på grund av skador på fostret och 225 av sociala skäl (år 2002 349, 2001 300). Ökningen under de senaste tre åren gäller både aborter av sociala skäl och dem som görs på grund av fosterskador. Enligt Dagen ansöker unga kvinnor från familjer med utländsk bakgrund allt oftare om sen abort, detta för att inte riskera att bli förskjutna och förlora sina familjerättigheter.
Perfektionism och människovärde
Birger Thureson (BT) refererar (Dagen, 11/5) till SVT2:s program CP-magasinet nr 2 som handlade om fosterdiagnostik och selektiv abort – om funktionshindrade har lika stor rätt att leva som alla andra. I inledningen frågade programledaren sin kollega, rullstolsbunden och cp-skadad, varför han egentligen finns till. ”Därför att cp-skador ofta är förlossningsskador. De upptäcks inte under graviditeten.” Programmet innehöll en intervju med Adryan Linden, om har muskeldystrofi och sitter i rullstol. Han betraktar funktionshindrade som en utrotningshotad folkgrupp: ”Vapnet är den selektiva aborten. Fosterdiagnostik är ett invalidtest. Bakom metoden såg han en ideologi som vill renodla det perfekta.”
I en debatt som därefter följde framkom följande: ”Ju mer perfektionskravet breder ut sig i samhället, desto svårare får vi att acceptera de människor som avviker. … Hur långt kan kravet på det perfekta få utveckla instrumenten som avlägsnar det icke perfekta? Och – den etiskt viktiga följdfrågan – vad händer med människovärdet på vägen?” BT skriver att perfektionskravet har framförts tidigare, men då hette vägen tvångssterilisering, i dag är det fosterdiagnostik och selektiv abort. Vi bör alla ”stanna upp och tänka till. En gång till. Vart är vi på väg? Och – framför allt – vart är människovärdet på väg?”
Vad är då grunden för människans värde?
I Smålandsposten (27/4) debatterar Christian Braw (CB) präst i Slätthög, just människans värde och mänskliga rättigheter och skriver: ”Mänskliga rättigheter måste ha en grund, för att de skall vara hållbara. En sådan grund finns i Bibelns ord om att varje människa är skapad av Gud, ’till Guds avbild’. Om man i stället omfattar darwinismen, blir människovärdet svårt att upprätthålla.” CB påpekar att darwinismen utgjorde en viktig grund i nazismens ideologi och fortsätter: ”Allas lika värde innebär inte att alla livsstilar har samma värde. Med livsvärde avses här just livsstilens värde.
Kopplarens sätt att leva är enbart negativt för samhället, medan cancerkirurgens livsinsats har ett stort värde. Det glada singel-livet med krogliv, fester, resor, golf och segling har ett mindre värde än föräldrars liv. Dessa satsar allt på familj och barn: kraft, arbete, inkomst, tålamod, arv – allt går åt till att fostra och understödja de nya generationerna. Det är den största insats någon kan göra i livet. Inget är så svårt, så krävande, så fyllt av verkningar som detta.
Arbetslivet är en bagatell jämfört med att fostra och leda barn till mognad, ansvarstagande, kreativitet och stabilitet. Föräldraskapet har ett livsvärde som vida övergår det frejdiga satsandet på det egna jaget. Om man vill tillspetsa saken kan man säga: Den, som inte vill tillerkänna föräldraskapet det högsta livsvärdet, kan byta blöjor på sig själv på långvården.
Ett samhälle, som vill överleva, markerar också att föräldraskap i samhällets ögon utgör det högsta livsvärdet. Det hela är mycket enkelt: livet får sitt värde i den mån det är ett liv för andra. Denna grundinsikt innebär att också den ensammes liv kan bli djupt meningsfullt, när det nämligen är ett liv för andra.
Samhällets mest effektiva normsändare är skolan. Om skolan markerar att föräldraskapet är det högsta livsvärdet, innebär det en positiv förstärkning av samhällets framtid. Om man däremot tiger på denna punkt eller hävdar att alla livsstilar har samma värde, undergräver man samhällets framtid. Det slår mot de svagaste. Det blir patienterna på långvården om fyrtio år, som får ta följderna. Endast om unga människor i dag ser föräldraskapet som det högsta livsvärdet, kommer det då att finnas en ny generation, villig att ta ansvaret.”
Barnen är förlorarna
Vid riksdagens omröstning i slutet av april om könsneutrala äktenskap fick regeringens förslag att utreda äktenskapslagen stöd av majoriteten (211 för, 44 avstod, 33 för kd-reservationen som var mot utredningen).
Gen.sekr. i Svenska Evangeliska Alliansen (SEA), Stefan Gustavsson (SG) hör till dem som engagerat sig i frågan och han var dessutom tillsammans med advokat Per Karlsson (PK) inbjuden till ett seminarium i riksdagen, dagen före beslutet. (PK:s anförande ”Äktenskap och partnerskap” kan läsas på www.sea.nu). I Trons Värld (6/5) intervjuas SG och han menar att den beslutade utredningen inte är förutsättningslös, ”mycket talar för att detta bara är första steget mot införandet av homosexuella äktenskap”. Frågan är viktig därför att ”äktenskapet och familjen hör till det mest grundläggande i samhället och den mänskliga kulturen. Hur vi definierar äktenskapet har en avgörande betydelse för framtiden. Redan nu kan äktenskapet som institution sägas vara hårt ansatt och under upplösning i västvärlden. Tecken på det är bl a ökningen av samboförhållanden och skilsmässor. … En av de stora skillnaderna mellan äktenskap å ena sidan och samboskap och partnerskap å andra är ju den s k presumptionsregeln. I ett äktenskap förutsätts mannen vara pappa till de barn som föds i äktenskapet. Så är det inte i samboskap och kan – helt naturligt – inte vara så i ett lesbiskt partnerskap! Men om äktenskapsbalken görs könsneutral kommer det att få som direkt följd att äktenskapet och föräldraskapet inte längre anses ha någon principiell koppling. Samhället kommer då inte längre att ha någon unik institution för föräldraskapet. De stora förlorarna är naturligtvis barnen”, säger SG och anvisar tre sätt för kristna att agera: 1) Be om och arbeta för väckelse; 2) Formulera tydligt hur vi ser på äktenskapet – och flera icke-kristna kommer troligen att stödja oss; 3) Försök påverka politiker och makthavare – det kan vara möjligt även om det massmediala trycket är stort.
RED