Andens frukt – är frid

Friden som Anden ger är en frid med Gud – och en kraft som hjälper oss att kunna förlåta och leva i försoning och enighet.

Vi vet hur det ser ut i världen i dag: Barn bråkar. Grannar kivas. Makar grälar. Folkgrupper söker förgöra varandra. Och i våra egna hjärtan kan det sjuda och bubbla av förargelse när någon har sårat oss eller svikit oss.
Men Andens frukt är frid! Det står så i Gal. 5:22. Och denna frid finns. Den är inte en fras, den är verklighet. Jesus har den. Det har han visat medan han gick här på jorden. När han mötte kiv och våld lät han sig inte smittas.

Jesu frid förvandlade andra
Vi ser det när han mötte konflikten mellan samarier och judar. Den var flera hundra år gammal. De flesta galiléer undvek att gå genom Samarien. Men det gjorde inte Jesus. Han tog vägen genom Samarien och rastade vid brunnen i Sykar. Han bad kvinnan som kom för att hämta vatten om något att dricka. Hon blev chockerad över att han – en jude – kunde tänka sig att dricka ur hennes kärl (Joh. 4).
Vid ett annat tillfälle blev han avogt bemött i Samarien. Han hade skickat ett par av lärjungarna in i en by för att be om natt­härbärge. Men folket i byn ville inte ta emot honom, eftersom han var på väg till påsken i Jerusalem. Genast reagerade Jakob och Johannes. Herre, sade de, vill du att vi skall kalla ner eld från himlen som förtär dem? Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem. Och de gick vidare till en annan by (Luk. 9:51ff).
När Jesus blev gripen i Getsemane drog en av lärjungarna sitt svärd och högg till mot en av översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. Men Jesus hejdade lärjungen. Sedan rörde han vid tjänarens öra och helade honom (Luk. 22:50f). På avrättningsplatsen bad han för soldaterna: Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör (Luk. 23:34).
Lärjungarna övergav honom. Deras ledare, Petrus, förnekade honom tre gånger. Hur reagerade han på detta? När han mötte dem igen, förebrådde han dem deras svek? Nej! I stället sade han: Frid vare med er (Joh. 20:19ff).
Det är detta Anden nu kommer med till oss. Först och främst får vi frid med Gud. Vi förtjänar att bli dömda. Men nu har Jesus burit domen. Därför – när vi tror på honom blir vi frikända i honom och har frid med Gud (Rom. 5:1). Och friden med Gud blir en frid från Gud. Den blir en kraft i oss till att förlåta våra medmänniskor, till att leva i försoning och enighet.

Jesu frid förvandlar oss
Den dräkt av frid som Jesus bar när han gick omkring på jorden, den får vi nu låna av honom. Vi får klä oss i godhet, mildhet och tålamod. Därför skall vi ha fördrag med varandra och förlåta varandra om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit oss, skall vi förlåta varandra. Friden från Jesus skall regera i våra hjärtan. Den skall driva oss till att samverka med våra medkristna som lemmar i samma kropp (Kol. 3:12ff).
Friden från Jesus är en makt. Det fick en kvinna i Tyskland erfara i samband med en retreat hos Mariasystrarna i Darmstadt. I många år hade det varit spänt mellan henne och hennes mor. I Darmstadt fick hon höra om försoningen i Kristus. Det gjorde att hon kunde tala ut, bekänna sin synd och ta emot förlåtelsen. När hon skulle åka hem frågade hon en av systrarna vad hon skulle göra för att försonas med sin mor. Systern sade: ”Köp en blomma till henne.” Hon gjorde så. Modern blev häpen. ”Varför ska du ge mig blommor?” Då kunde hon be henne om förlåtelse. Modern blev rörd. ”Det är jag som ska be dig om förlåtelse”, sade hon. Så blev det försoning mellan dem.
En sådan makt har friden från Jesus.

Gustav Börjesson
Prost, Sätila

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan