Fastan – en hjälp i livet

När ni fastar … Jesus är tydlig. Hans lärjungar ska fasta. Men de ska vänta tills han inte längre går
ibland dem. Som svar på frågan varför hans lärjungar inte fastar säger han: Det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem och då kommer de att fasta.

Bibeln och fastan
Bibeln visar på fastan som något självklart. Vi ser det i både Gamla och Nya testamentet. Israels barn församlade sig och höll fasta.1 Kung David fastade.2 Den gamla Hanna, som vi hör om när Jesus bärs fram i templet, tjänade Gud dag och natt med fasta och bön. Jesus själv fastade i fyrtio dagar som en förberedelse inför sin verksamhet.3 Han gav anvisningar om fasta och förband den med löften,4 och sa att hans lärjungar skulle fasta när han var borta.5 Apostlarna och den unga kyrkan fastade som en naturlig sak kopplad till gudstjänsten,6 före viktiga händelser7 och innan man utsåg församlingarnas äldste.8
Alltså: fastan är något självklart, också för Jesus.
Man kan undra varför fastan har en så svag ställning bland de kristna i vårt land när Bibeln och vår Herre Jesus tydligt och klart säger att vi ska fasta. Man kan fundera över om det handlar om rädsla för egenrättfärdighet, om det helt enkelt är lättja eller vad det nu skulle kunna vara. Faktum är att jag aldrig har hört fasta beröras i någon predikan eller behandlas i undervisning på något sätt. Det är märkligt. Fastan är ju inte bara en självklarhet för Jesus utan också något utomordentligt välsignelserikt.

Vad är fasta?
Någon har formulerat det så här: ”Att fasta är att under en tid, helt eller delvis, frivilligt avstå från sådant som tillhör livets behov och goda.”
Det vi först tänker på att man ska avstå ifrån är mat – eller viss typ av mat – och dryck. Men man kan också avstå från mycket annat som hör till livets behov och goda. Det kan till exempel vara fritidsintressen, nöjen, TV, film, tidningar, böcker, datoranvändandet, internet, mobiltelefon, sällskapsliv och annat sådant.
Man kan alltså avstå från olika saker, inte bara från mat. För att komma på vad man själv särskilt behöver fasta från kan man fråga sig själv: Vad upptar min tid? Vad tänker jag mycket på? Vad är jag intresserad av? Hur skulle det hjälpa mig att söka Gud om jag avstod? Och då är frågan: Varför fasta?

Varför ska man fasta?
Poängen med fastan är Gud och min gemenskap med honom. Fastan handlar om att avstå för att söka Gud och mer rikta in sig på honom. Meningen med livet finns hos Gud och vi landar rätt i livet när Gud får den plats han ska ha, det vill säga som Nummer Ett i våra liv.
Guds goda gåvor till oss människor upptar mycket av vår tid och de drar vår uppmärksamhet bort från Gud. Att då för en tid avstå från dessa Guds goda gåvor ger oss tid och möjlighet att söka Gud som det första och viktigaste. Det är ju alla världsliga omsorger och bekymmer som tar vår tid och uppmärksamhet i anspråk. Visst, fastan handlar om att avstå men framför allt handlar det om vad vi gör i stället. Jesus lär oss att först söka Guds rike och hans rättfärdighet. Det handlar om att be, läsa Bibeln, fira gudstjänst, lyssna till predikan, fira nattvard och rikta in sig på Gud mer och mer intensivt.

Fasta är kamp och bön
Vi fastar för att bättre kunna kämpa mot det onda. Genom att avstå från sådant som i och för sig är gott märker vi hur bundna vi är av det, hur mycket av vår tid och vår kraft det tar och hur det hindrar oss från att söka Gud – och vi tar därmed ifrån djävulen hans bästa vapen.
När vi avstår håller vi tillbaka vår egen personlighet, vår längtan, vår vilja, vårt jag: jag skall, jag vill, jag måste. Vi töms på vårt eget så att Gud kan få mer utrymme i vårt liv. Det är mycket vi måste bli av med för att Gud ska kunna ge oss vad vi verkligen behöver. Paulus skriver att kraften fullkomnas i svaghet. Johannes döparen sa om Jesus: Han skall bli större och jag bli mindre.9 Det är en utmärkt beskrivning av innebörden i fastan.
Vi avstår för att låta kroppen vara med i kamp och bön. Genom fastan engageras hela människan i bönen, med ande, själ och kropp. Det ger bönen en särskild kraft. Bönen och inriktningen på Gud gäller alltså hela min personlighet. Gud vill att jag ska söka honom av hela mitt hjärta, hela min själ, hela min kraft och hela mitt förstånd, ja, med allt vad jag har. Därför hör bön och fasta ihop.

Fasta är övning
Det finns en gudomlig pedagogik i fastan. När man fastar lär man sig mycket om sig själv och det andliga livet och man inser den egna svagheten och oförmågan att själv göra det goda som Gud vill. Men man lär sig också annat. Genom att avstå från att följa sina begär lär man sig att inte styras av dem och får en övning i att stå emot alla de begär som ansätter oss. Genom att gå in i det lidande som en fasta innebär får man också en övning i att hantera alla de svårigheter livet ställer oss inför, med bevarat fokus på Gud.
När vi avstår blir det en övning i att följa Jesus och älska Gud och människor som han. Jesus avstod från allt och antog en tjänares gestalt när han blev som en av oss … Han … gjorde sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors.10 Jesus avstod från allt för vår skull, av kärlek till oss och för Guds skull, av lydnad för hans vilja.
Att avstå från något är att göra som Jesus. Och vi får nåden att avstå med Jesus och att dela hans lidande. Det är inte lätt att avstå från det som är gott. Vårt lidande hjälper oss att förstå Kristi lidande när han ”avstod från allt”, till och med ”jämlikheten med Gud”.

Hur ska man fasta?
• Det är viktigt med en positiv utgångspunkt. Sök först Guds rike och hans rättfärdighet11 genom att läsa Bibeln, be, fira gudstjänst, lyssna till predikan och ta emot nattvarden.
• När man fastar från mat kan man göra på olika sätt. Man kan avstå helt från mat under en längre tid eller under enstaka dagar, t.ex. de särskilda fastedagarna onsdagar och fredagar. Man kan avstå från viss typ av mat (kött, kaffebröd, godis) eller från vissa måltider. När man fastar är det viktigt att dricka mycket vatten. Är man tonåring bör man inte avstå helt från mat under en längre tid.
• Bestäm i god tid hur du ska fasta, hur länge du ska hålla på och vilka undantag du ska göra. Under en längre fasteperiod kan det finnas skäl att göra smärre undantag. Vi är sociala varelser som relaterar till familj och vänner. Därför bör man av sociala skäl göra undantag från fastan vid födelsedagar, släkttillställningar och annat sådant. Och kan man inte undvika att gå på fest bör man överväga att äta lite försiktigt.
• Se upp för tre farliga frestelser: Man fastar för att bli sedd av människor och vinna mänsklig ära. Man fokuserar på maten i stället för på Jesus. Man fokuserar på fastandet i stället för på Jesus.
• Använd kyrkoårets fastetider, t.ex. de fyrtio dagarna före påsk. Fokuseringen på Kristi lidande och påsken är en mycket god hjälp.

En nåd
Fastan är en fantastisk väg till förnyelse av det personliga troslivet. Fastan är nåd och inte prestation, det är evangelium och inte lag. Gud välsigne dig och din fasta!
Olle Fogelqvist, präst, Särö