I år är det 200 år sedan sångaren och lekmannapredikanten Oscar Ahnfelt föddes. Under flera årtionden på 1800-talet utövade han ett stort inflytande inom den nyevangeliska väckelsen, ur vilken ELM har sitt ursprung.
Oscar Ahnfelts namn lever vidare in i vår tid, inte minst genom de melodier han skapade till ett stort antal sångtexter. Dessa sånger har fortfarande en framträdande plats i de sångböcker som används i olika kyrkor och samfund.
Barndoms- och ungdomsår
Oscar Ahnfelt föddes den 21 maj 1813 i Gullarp nordväst om Eslöv som yngst bland sex syskon. Fadern var präst, och när sonen Oscar var 14 år gammal flyttade familjen till Knästorps prästgård söder om Lund. När Ahnfelt hade avlagt studentexamen 1829 påbörjade han teologiska studier i Lund med avsikt att bli präst. Han slutförde aldrig studierna utan ägnade alltmer av sin tid åt att musicera. Ahnfelt var tidigt en verklig virtuos på gitarr. Han började snart ge egna konserter och gav även undervisning i gitarrspelning.
Ahnfelts tid i Stockholm
1840 kom Oscar Ahnfelt till Stockholm för att bedriva musikaliska studier. Han gjorde stora framsteg i sin utbildning. Men han upplevde samtidigt en andlig tomhet i sin själ. Påskdagen 1841 hörde han C. O. Rosenius predika, och då skedde ett andligt genombrott för Ahnfelt. Han räknade själv den dagen som sitt andliga livs födelsedag.
Ahnfelt slöt sig till kretsen kring Rosenius. Han försörjde sig genom att undervisa i musik. Han konstruerade nu den tiosträngade gitarr som han blivit känd för. Samtidigt framträdde han allt oftare med sång i andliga sammanhang, och efter viss tvekan började han även offentligt predika Guds ord. Det var också vid denna tid som han fattade sitt beslut att viga sitt liv i tjänst för Herren. 1844 gifte han sig med Clara Strömberg. De fick två barn, varav det ena dog i fyraårsåldern och det andra endast sex månader gammalt.
I evangeliets tjänst
Snart började Ahnfelt resa runt i vårt land som lekmannapredikant och sångare. Liksom Rosenius fick han under ett antal år ekonomiskt understöd från en kristen missionsorganisation i Amerika. Han gjorde även många missionsresor till Norge och Danmark. År 1851 bosatte sig Oscar och Clara Ahnfelt i Karlshamn, och från denna plats gjorde han under många år omfattande resor, som vid varje predikotur kunde uppgå till flera hundra mil. Inte minst inom NSMs1 verksamhetsområde fick Ahnfelts täta besök stor betydelse. De olika herrnhutiska2 grupper som vid denna tid fanns i dessa områden slöt sig till Ahnfelt och hans verksamhet. Vid sina resor utnyttjade Ahnfelt till en början gästgivarskjutsar, men så småningom skaffade han droska och egna hästar.
Förföljelse
Ahnfelt fick tidvis uppleva svår förföljelse för sin förkunnelse. Sedan 1726 fanns det s.k. konventikelplakatet – det förbjöd andliga sammankomster utanför kyrkans ram som leddes av lekmän. Ahnfelt blev efter hand instämd till en mängd religionsmål vid olika domstolar, men han fortsatte ändå hela tiden med sin verksamhet i evangeliets tjänst. År 1858 upphävdes det för många så förhatliga konventikelplakatet, men konflikter med världsliga och andliga myndigheter upphörde inte med en gång utan fortsatte långt in på 1860-talet.
Ahnfelts frikyrkliga idéer
Under sina resor i Norge lärde Ahnfelt känna en präst vid namn G. A. Lammers i Skien. Denne lämnade norska kyrkan och organiserade en fri församling. Ahnfelt påverkades av Lammers och försökte omsätta hans frikyrkoideal i Sverige. Under åren 1858–1865 bildades i södra Sverige ett antal friförsamlingar med egen sakramentsförvaltning och med Ahnfelt som avskild föreståndare. Några av dessa friförsamlingar har funnits kvar ända in i vår egen tid. Ahnfelts frikyrkliga idéer mötte starkt motstånd från många håll, och efter några år valde han att inte vidare engagera sig i dessa frågor.
Sångboksutgivare och kompositör
I mitten av 1840-talet började Ahnfelt tonsätta sånger som tidigare varit införda i Rosenius tidning Pietisten. Snart började han redigera och ge ut andliga sånger, och under åren 1850–1877 trycktes tolv häften, som kom ut dels med textupplaga, dels med musikupp laga. Av sammanlagt 200 sånger som ingår i häftena har Ahnfelt själv komponerat inte mindre än 54 melodier. Från 1855 skrevs många sånger av Lina Sandell; 75 av sångerna är författade av henne. Andra textförfattare är till exempel Betty Ehrenborg-Posse, C. O. Rosenius och H. A. Brorson. Ahnfelt författade inte själv några sångtexter.
Den berömda sångerskan Jenny Lind, som kommit till tro och anslutit sig till kretsarna kring Rosenius, gav Ahnfelt ett betydande belopp som gjorde det möjligt för honom att finansiera musikupplagan av det första häftet. Den var rikt utstyrd på titelsidan och tillägnad Jenny Lind. Alla häftena samlades i en gemensam notbok och i en gemensam textbok.
År 1966 gav Kristliga Ungdomsförbundets Musikförlag (nuv. ELMus) ut en ny utgåva av musikupplagan, den 61a i ordningen, och 1967 gav förlaget ut textboken i bearbetat skick. Ahnfelts sånger översattes tidigt till danska och norska. Sångboken har använts som församlingssångbok inom missionsorganisationerna LM och ELM i Danmark till 1968 respektive 1965.
Ahnfelt var kanske något ojämn i sitt komponerande men det är ändå ett stort antal melodier som stått sig under årens lopp och som fortfarande används. I sångboken Lova Herren finns 71 sånger med melodier av Ahnfelt, men i flera fall används samma melodi till mer än en text. I Den svenska psalmboken finns fem melodier av honom. Av sångtexter med melodier av Ahnfelt som fortfarande används flitigt kan nämnas: Blott en dag, Med Gud och hans vänskap, Tänk när en gång, Ängsliga hjärta, Guds barn jag är.
De sista åren
Ahnfelt fick uppleva tunga dagar under slutet av sitt liv. Han kom in i perioder av svår depression. Ändå kunde han tidvis delta i större kristna möten i Sydsverige. Den 22 oktober 1882 fick han hembud. Han ligger begravd på Karlshamns kyrkogård, och på hans gravsten kan man läsa de sista ord han yttrade innan han dog: Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det förtappade.
Börje Karlsson, predikant, Kyrkhult
- Nordöstra Skånes Missionsförening, bildad 1858; uppgick i ELM Syd 2005.
- Herrnhutism, en kristen rörelse som uppstod kring N. L. Zinzendorf i Herrnhut sydost om Berlin på tidigt 1700-tal; kallas i Sverige i dag för Evangeliska Brödraförsamlingen.