FÖR NÅGRA VECKOR SEDAN hände det något här i Västsverige där jag bor. Just när jag började tänka att hela mars skulle bli kall trots att vintern hittills varit mild – då vände det. Resterna av det senaste snöfallet låg kvar i sänkor och drivor men smälte snabbt i det oväntade solskenet. Det blev faktiskt hela åtta grader mitt på dagen och de kändes mycket varmare än 13 på midsommarafton!
Så här års brukar jag inse att det finns dofter, ljus och ljud som man inte har tänkt på under vintern men som är så bekanta att de snart tas för självklara. Boken Överlevarna av Wendy Holden handlar om tre unga mödrar som är gravida när de hamnar i koncentrationsläger under andra världskrigets sista vinter. Efter en hopplös vandring i dödsskuggans dal befrias de våren 1945 och kan långsamt, trots alla sina hemska minnen, börja bygga ett nytt liv åt sig och sina barn. Och de kan återigen få uppleva dofter, smaker, kärlek, vänskap. För dem kanske allt vackert tedde sig som minnen som de för länge sedan hade glömt, men nu kom på igen.
I Etiopien skördar torkan på nytt sina offer. Vuxna och barn över, säg, fyra år minns ett land som visserligen kan vara torrt ibland men där det ändå går att leva. De yngre minns kanske bara hunger och törst. Genom att vi skänker av vårt välstånd kan vi hjälpa många människor att bli överlevare som kan minnas och skapa sig minnen av ett bättre liv. Då ger vi dem också förutsättningar att bli mottagliga för evangeliet som ger något ännu bättre: det eviga livet i all dess fullkomlighet!
Stefan Nyholm