Det viktigaste

Medan de var på väg gick Jesus in i en by, där en kvinna som hette Marta tog emot honom i sitt hem. Hon hade en syster, Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Marta däremot var helt upptagen med allt som skulle ställas
i ordning … Luk. 10:38ff.

Tänk – Jesus hade kommit till Betania, och hem till deras hus! Åh, vad Marta var glad. Det hände ofta att byn fick gäster men nu var det Jesus som ville stanna över. Genast när Marta hade fått höra detta, hade hon tagit emot honom. Tänk – nu fick hon och huset ställa upp för Jesus! (Luk. 10:38ff.)

Ställa upp – kanske är det så vi tänker om vår relation till Jesus. Vi vill leva för honom. Vi vill inte längre leva för oss själva, vi vill leva för honom. Vi vill inte längre följa tidsandan, vi vill rätta oss efter hans vilja. Vi vill tjäna Herren Jesus och ställa upp för honom.

Det var så Marta tänkte. Nu skulle hon och hennes syster Maria ordna på bästa sätt för Jesus. Men vad tog det åt Maria? Hur kunde hon sätta sig tillsammans med lärjungarna? Bara sitta och lyssna på Jesus! Vad tog det åt henne? Såg hon inte allt de hade att ordna? Och Jesus, varför sade han inte till henne? Det hettade till i Marta. Hon gick rakt fram till Jesus.
– Herre, sade hon, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig ensam att sköta allting? Säg nu till henne att hon hjälper mig.
– Marta, Marta, sade Jesus, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket. Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den skall inte tas ifrån henne.
Ja, Maria hade gjort sitt val. Hon visste hur mycket som behövde göras i huset. Men nu var Messias här! Nu satt han här och undervisade. Nu hade hon sitt tillfälle! Nu kunde hon få höra hans undervisning, nu kunde hon få del i Guds rike. Hon gjorde sitt val. Detta att lyssna på Jesus och ta till sig Guds rike fick gå före allt det andra.
Men är det inte viktigt att tjäna Jesus? Jo, det är viktigt. Men först måste han få tjäna oss! För vi förmår inte göra det goda. Även om vi vill det, förmår vi det inte. Med oss är det som Paulus säger: ”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag” (Rom. 7:19). Vi bär på ett ont gift. Det är därför Gud har sänt sin Son till oss. Det är därför Jesus har kommit till oss. Han är här som vår Läkare (Mark. 2:17). Det mest angelägna för oss, ja, det enda nödvändiga, är att vi låter honom ta sig an oss.

KANSKE ÄR DET MARTA SJÄLV som har berättat för evangelisten Lukas om det hon fick höra av Jesus den dagen, och om hur svårt det kändes. Och det är likadant för oss. Det är svårt för oss att höra att vi mitt i goda föresatser missar det viktigaste. Det är svårt för oss att höra att vi är illa ute och behöver
Läkaren Jesus. Och ändå – att gå till honom är det goda valet! Han helar oss, han upprättar oss, han förnyar oss. Han ger oss sin Ande och sänder oss ut att tjäna och älska.
Jesus kom till Betania fler gånger. Och då när han kom var Marta glad på ett nytt sätt. Hon var glad för att få sitta ned och höra på Jesus och ta emot Guds rike. Nu var detta det första för henne, det mest viktiga. Det andra – det som hon och Maria skulle ordna – fick komma i andra hand.

DET ENDA NÖDVÄNDIGA, det viktigaste – det är att ta emot Jesus och bli helad av honom. Det gäller även oss. Sedan sänder han oss ut att tjäna. Om och om igen behöver vi komma till honom, lyssna till honom och ta emot hans nåd. Då får vi kraft till det andra – att gå ut i vardagen och tjäna honom i kärlek.

Gustav Börjesson, prost, Sätila

Foto: lightstock.com / Tina Vanderlaan