Plantera evangeliet

Till Liv fortsätter ge en bakomliggande undervisning om ELMs vision och dess fem delar. Missionssekreterare Johannes Heule skriver här om dess andra del: ”Allt vi gör syftar till att plantera evangeliet om Jesus Kristus och göra lärjungar.”

ELMs vision punkt 2: ”Allt vi gör syftar till att plantera evangeliet om Jesus Kristus och göra lärjungar”

Vi vill se evangeliet planteras i nya män­niskor och gemenskaper, på gamla och nya platser, i och utanför Sverige, så att fler får möta Jesus Kristus. Vi vill att evangeliet förnyar missionsivern i ELM. Så som Fadern sände Sonen har Sonen sänt oss och gett oss sin Ande. Vi vill att allt ELM gör syftar till att utföra missionsuppdraget. Vi drömmer om att fler människor än vi kan sända vill ställa sig i missionens tjänst – lokalt, nationellt och ända till jordens yttersta gräns.

1 Mos. 12:3; Jes. 6:8; Matt. 13:3–8, 28:18–20; Luk. 10:1-3; Apg. 1:8, 6:7, 8:4, 13:48–49; 1 Kor. 3:5–9; Upp. 19:6–10


Förra sommaren, när jag var i Etiopien, fick jag höra om missionären Sture Bengtsson som ledde bygget av en kyrka strax utanför Addis Abeba. Flera etiopier från närområdet anställdes under Stures ledning. Det gjorde intryck hos våra etiopiska syskon att Sture varje dag bad alla arbetare att pausa sitt arbete, för att förkunna Guds ord för dem. Alla var inte kristna. En del var muslimer. Men Sture kunde inte låta bli att plantera evangeliet och göra lärjungar, även om han för just detta projekt hade uppgiften som hantverkare. Långt efter att Sture rest hem fortsatte byggnadsarbetarna att göra som Sture hade gjort. Även några som tidigare kallat sig muslimer. Varje dag tog de pauser för att be och dela Guds ord med varandra. Det här är bara en av många fantastiska berättelser ur ELMs långa missionshistoria. Den visar på en kultur med missionen som huvudsyftet. Sture var med och byggde Guds hus, men han visste att Jesus i det ville använda honom för att bygga sin kyrka. Det var ju trots allt det djupare syftet bakom kyrkbygget – att fler skulle få möta Jesus.

Ett uppdrag som genomsyrar allt

Kyrkan har fått en tydlig uppdragsbeskrivning. Hon är Guds sändebud, Uppståndelsens vittnen, som förkunnar försoningen med Gud i Kristus. När Jesus säger ”Som Fadern har sänt mig sänder jag er” och blåser sin Ande över den tidiga kyrkan,1 inleds fortsättningen i Guds plan för att rädda världen. Kyrkan finns till här på jorden för att fler ska få möta Jesus. Missionsuppdraget: att förkunna evangeliet och göra lärjungar, har därför en naturlig plats i allt kyrkan gör. Prästen Magnus Persson sa nyligen: ”Om inte vår kristendom är utgivande och utåtriktad i sin natur är jag rädd för att vi inte har förstått den.” Varje människa som känner Jesus har en roll i att förkunna och förkroppsliga Kristus, så att fler får möta honom. Uppdraget behöver genomsyra allt. Det behöver påverka all kyrklig verksamhet: ungdomsgruppen, smågruppen, söndagsmötet, syjuntan eller hobbygruppen. Det behöver påverka hela vår vardag: arbetsmöten, studiegrupper, födelsedagsfester eller lördagsutflykter. När allt vi gör syftar till att utföra missionsuppdraget så är ett bibelstudium inte bara till för att fylla huvudet med bibelkunskap. Bibelstudiets syfte är att möta Jesus som förvandlar livet och evigheten. Styrelsemötet är inte ytterst till för att det är så viktigt att fastigheten sköts, körledaren utses, eller att gemenskapshelgen planeras, utan allt handlar i slutändan om att plantera evangeliet och göra lärjungar. Närvarande i allt kyrkan gör borde vara frågorna ”Hur kan evangeliet planteras här?” och ”Hur kan vi växa, och hjälpa andra att växa som lärjungar?”

Metoden – evangeliet om Jesus

I närheten av vår lägenhet i Malmö ligger Slottsparkens prunkande slottsträdgård som kryllar av liv. På sensommaren är det alldeles fullt av blommor, växter, frukter och insekter. Jag längtar efter att se samma blomstrande liv – i min församling, i min stad, inom ELM, i Sverige, på ELMs missionsfält. Visionens andra underpunkt stakar ut den uråldriga metoden för tillväxt: evangeliet. Guds Ande, Livgivaren, längtar efter att blåsa nytt liv i varje människa och sammanhang genom evangeliet, och att vi tar emot evangeliet i tro och omvändelse.

Visionen talar om att ”plantera” evangeliet, likt Jesus i sina liknelser, eller Paulus i sin beskrivning av sitt arbete. Det visar på evangeliets inneboende extraordinära växtkraft, och att det är Gud som ger växten. Visionen talar också om att ”göra lärjungar”. Ordvalet kommer från Matteus version av missionsbefallningen. Det fångar bland annat upp vikten av att i en tid och kultur mer främmande för kristen tro, ”lära dem hålla allt jag befallt er”, och på så vis förklara vad ett liv i tro och omvändelse innebär.

Det är lätt att dras med i tanken att metoden för växt skulle vara något annat än evangeliet. Men det är inte det proffsigt underhållande mötet, den charmiga ledaren, eller att hoppa på den senaste kyrkliga trenden, som ger den växt vi längtar efter – det är evangeliet om Jesus.

Visst kan vi behöva fundera på saker som kan hindra evangeliet från att nå ut eller nå fram. Här är Paulus en förebild när han säger: ”Fri och oberoende av alla har jag gjort mig till allas tjänare för att vinna desto fler … för alla har jag blivit allt, för att i alla fall frälsa några.”2 På samma sätt får vi använda hela vårt gudagivna förstånd och all vår kreativitet för att göra det så enkelt som möjligt för vår nästa att möta Jesus Kristus. Om evangeliets kraft inte är så påtaglig i vår rörelse är det ett tecken på att något inte är som det ska vara. Men det får inte lura oss att tro att något annat än Jesus skulle vara vår skatt. Att möta Jesus och förvandlas av honom – det är det som kommer att ge växten.

Evangeliet förnyar missionsivern

I somras råkade min mamma tanka sin dieselbil med bensin. Hon hann inte ens en kilometer innan motorn gav upp och hon fick ringa på en bärgningsbil. Med fel bränsle kommer kyrkan ingenstans i missionsuppdraget. För att kunna ge vidare Kristus är det alldeles avgörande att själva först ta emot honom. Att Kristi kärlek på nytt överväldigar mig, så att allt annat bleknar i jämförelse med honom. Att Anden blåser liv och visar mig Kristus, så att jag kan älska honom tillbaka. Att evangeliet går från något teoretiskt till något personligt, så att jag inte bara intellektuellt, utan med hjärtat, kan förstå Paulus när han skriver att han räknar allt annat som förlust, som skräp, för att han funnit det som är långt mer värt: Jesus.3 Och att jag i mitt inre, inte bara med en yttre fasad, tror och omvänder mig på nytt till Jesus. Vi är övertygade om att det mer än något annat kan förnya missionsivern i ELM. Under väckelsetiden var Guds Ande tydligt märkbar. Det spirade fram nya gemenskaper, predikoplatser och nytänkande initiativ för att nå ut med evangeliet. Människor stod i kö för att resa ut i yttre mission, trots de livsfarliga riskerna missionärerna stod inför. Vi drömmer om att fler människor än vi kan sända vill ställa sig i missionens tjänst – lokalt, nationellt och ända till jordens yttersta gräns. †

Johannes Heule
missionssekreterare, Malmö


1. Joh. 20:21–22.
2. 1 Kor. 9:19–22.
3. Fil. 3:8.

Foto: Joel Muniz