Ledare: Varför tappar evangeliet om Jesus mark?

PETER HENRYSSON • Den fantastiska berättelsen om Jesus fortsätter att orsaka ringar på vattnet ut över hela världen. Den berör än idag människor runt hela vår jord. För människor i djupaste mörker, förnedring och förtvivlan förmår evangeliet om Jesus att väcka hopp, föda liv och ge vägledning till liv. Varför är det så? Kraften i evangeliet om Jesus ligger huvudsakligen inte i att det är fantastiskt utan i att det är sant. Det är därför som Jesus fortfarande är en viktig person i historien och därför som evangeliet än idag har livgivande konsekvenser med sig. Evangeliet om Jesus Kristus är sanning och liv.

Mer än hedningens rätt

MARTIN LUTHER • ”Då svarade Jesus henne: Kvinna, din tro är stor. Det skall bli som du vill. Och från det ögonblicket var hennes dotter botad.” Matt. 15:28

Den ohederlige förvaltarens exempel

BENGT HOLMBERG • I evangeliet på 9:e sönd. e. Tref., årg. 3, Luk. 16:1–13, använder Jesus den ohederlige som underlag för ett rätt och gott kristet förhållningssätt till egendom, eller det som på Bibelns språk kallas för ”Mammon”. Denna predikan hölls ursprungligen i Vadstena 2005 och har varit publicerad i Svensk Pastoraltidskrift nr 24-2005, s. 733-737.

Kallelsen till den stora måltiden – Predikan vid ELMs 100-årsjubileum

SAM-ARNE NILSSON • Det är ofta en stor glädje förknippad med att få ett inbjudningskort till ett festtillfälle. Även den som bjuder till fest gläds över att få dela mat och dryck, värme och gemenskap med sina gäster. Men festglädjen bygger på en frivillig ömsesidighet. Saknas den vederbörliga uppskattningen av inbjudan inställer sig i vart fall hos värden en besvikelse. Det är oartigt att inte tacka ja till en sådan, fin inbjudan. Vad ska värden i ett sådant läge ta sig till? I denna predikan över Luk. 14:12-24 visar Sam-Arne Nilsson hur denna laddade och allvarliga situation är Guds och vår. Den hölls i Roseniuskyrkan i Stockholm under ELM:s 100-årsjubileum den 3 juni 2011.

Messias i Nya testamentet

PETER HENRYSSON • F. Händels ”Messias” skrevs på 1700-talet. Det är än idag ett verk som flitigt spelas världen över. Vad är det som har gjort ”Messias” så uppskattad? Det är naturligtvis musiken och sången men säkert också texten.

Lyrik som vittnesbörd

JAKOB PERSSON • En litterär text bör liksom andra kulturyttringar bedömas utifrån sina förutsättningar. Hänsyn bör tas till den hantverksskicklighet eller språkbehandling som texten ger prov på liksom till i vilken utsträckning den till innehållet talar sanning. De är kriterier som möjliggör en mer nyanserad bedömning, diskussion och förståelse än en snabb tryckning på Facebooks gilla-knapp. Ett annat viktigt bedömningskriterium är det mått av äkthet med vilken en författare skrivit
sitt alster. Den som har orden i sin makt och talar ur ett uppriktigt hjärta, kan fånga uppmärksamheten hos mer än en och leda rätt – utan att peka med hela handen. Här visar en litteraturvetare oss in i lyrikens fascinerade värld, till två kvinnliga poeter som i sin diktning lämnat vittnesbörd om sin väg till tro och om trons betydelse för dem.

Sverige som missionsland

ERIK J ANDERSSON • ELM:s missionsföreståndare har med sin familj verkat som missionär i Peru under 2000-talet. Hemkommen till Sverige vill han naturligen aktualisera frågan om mission i Sverige. Det är många som välkomnar just det. Det finns en utbredd längtan efter att missionsarbetet ska få ny fart – även i Sverige. Erik J Andersson skriver här om var vi står och vart vi bör gå.

Ledare: Guds vrede och dom

PETER HENRYSSON • Det har sagts att orden i 2 Mos 20:5 är svåra – svåra att förstå, svåra att ta till sig. Det gäller även om man noterar Guds helt överväldigande tendens att visa nåd snarare än att ge uttryck för vrede.

Kunskap och tro inför Skriftens ord

BENGT HÄGGLUND • Klassisk luthersk tro innebär att tron ges en objektiv sida och en subjektiv. Det är något faktiskt som har hänt i historien, Jesu födelse, död och uppståndelse, som bejakas som fakta av den troende men också utgör grund för en personlig förtröstan på Jesus som Frälsaren. Det kan verka enkelt och kanske självklart. Så är idag inte fallet, påstår artikelförfattaren, som också förklarar varför.
Artikeln är ursprungligen ett föredrag av Bengt Hägglund som hölls vid Församlingsfakultetens bibelkonferens i Göteborg den 19 november 2010. Konferensen hölls i samband med professor Hägglunds 90-årsdag. Artikeln publicerades först i Hälsning från Församlingsfakulteten nr 1-2011 och återges här.

Att nå det sekulariserade Europa

STEFAN GUSTAVSSON • Denna artikel är en översättning av Stefan Gustavssons föredrag i maj 2010 på en konferens till 100-årsminnet av den stora missionskonferensen i Edinburgh 1910, Tokyo Global Mission Consultation and Celebration. Gustavsson har genom mångårigt arbete för European Leadership Forum utvecklat ett naturligt fokus på förutsättningarna för evangeliets spridning i ett efterkristet Europa. Han delar här i ett globalt sammanhang med sig av sina iakttagelser.
Artikeln har varit publicerad i tidskriften Theofilos nr 4-2010 och återges här med vederbörliga tillstånd.