MARTIN LUTHER • ”Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig.” Joh. 10:14
Klicka här för att ladda ner artikeln som PDF-fil.
Här står att Kristus som den gode herden känner sina får och att fåren i sin tur känner Kristus. För Kristi får i tron skall man följaktligen inte predika annat än Kristus allena, att han har givit sitt liv för fåren och därutöver också hans exempel och efterföljelse i kärleksverk. Därför skall en predikant för folket inte tala om annat än Kristus ensam – så att man lär sig att känna honom, vad han är och ger – för att ingen skall gå ifrån hans ord. På det sättet skall enligt tron Kristus ensam hållas för våra själars herde och vårdare. Sedan skall man också flitigt visa på hans exempel så att, liksom Kristus för vår skull har gjort och lidit allt, också vi för Faderns skull gärna vill göra och lida allt. Som han har burit korset, så skall också vi bära vårt kors. Dessa två punkter skall man predika i kristenheten.
Den som nu hör och förstår, som tror och följer detta, han är ett Kristi får. Han säger: ”Jag hör och känner min herdes, Jesu Kristi, röst som säger: ”Jag är död för er och har genom mitt blod och död frälst er från era fiender.” Så talar Kristus. Det tror jag och vet inte av någon annan herde. Sen går jag ut och gör mot min nästa så som Kristus har gjort mot mig. Om det är nödvändigt så lider jag även för hans skull. Blir jag slagen så tänker jag att han också har blivit slagen. Hans röst hör jag och håller mig till den. Men om en varg och falsk lärare kommer och påstår att det inte räcker att du tror på Kristus utan att du också måste göra goda gärningar, då säger fåret: ”Din röst känner jag inte. Jag hör en varg och falsk lärare, som vill rycka mig ifrån min herde, Jesus Kristus. För honom flyr jag och hans röst lyssnar jag inte till.” Därför säger Kristus också strax dessförinnan: ”Men en främling följer de inte, utan flyr bort från honom, därför att de inte känner igen främlingens röst” (Joh. 10:5). För det är omöjligt att ett får, som en gång har börjat tro och med allvar hört och förstått sin herdes röst, hör och tar emot en predikan som är emot Kristi röst.
Detta är nu vad Kristus säger: ”Jag känner mina får, och mina får känner mig”, ty de hör min röst så noga och tydligt att de inte följer efter någon främmande. Precis som fåren löper till i en skock när herden lockar, och modern känner lammet och lammet känner modern, så löper också mina får till mig och känner mig och jag känner dem.
Därför blir slutsatsen av detta att vi skall lära oss hur hela denna liknelse om herden och fåren syftar på evangelium, på Kristus och hans rike.
Den visar för det första att allt helt och hållet består i att höra. Skall vi vara och förbli kristna så måste det alltså ske genom att höra Ordet och tro det. Ett får känner sin herdes röst och herden känner sina får – nämligen genom att de hör hans röst. Så känner vi Kristus genom hans röst i evangelium medan Kristus känner oss på att vi lyssnar till hans evangelium, som kungör för oss att han har dött för våra synder.
För det andra visar liknelsen att man flyr och undviker allt som utom Kristus undervisas till saligheten och att man vet att han ensam har dött för oss och ingen annan. Därför säger han: ”Jag är den gode herden.” Det är som om ville han mana oss: ”Lär känna mig! Detta är min röst. Den som lyssnar till den han är mitt får. Den som känner mig på rösten, honom känner också jag, och han skall aldrig tas ifrån mig.”
Jag hör hans röst och känner den
och går dit han vill kalla.
De sina känner han igen,
han räknat har dem alla.
Han söker den som vilse far,
den svaga i sin famn han tar,
upprättar dem som falla.
MARTIN LUTHER
Evangelisk själaspis för hemmet
Onsdag andra veckan efter påsk, s. 244
Bibliska betraktelser för var dag i året ur Dr M Luthers Skrifter
Utvalda och ordnade av Julius Leopold Pasig
Stockholm 1882. Bearb. av red.