MARTIN LUTHER • ”Jesus steg i båten, och hans lärjungar följde honom. Då blåste det upp till full storm på sjön, och vågorna slog över båten. Men han sov.” MATT. 8:23–24
Klicka här för att ladda ner artikeln som PDF-fil.
SÅ ÄR DET ÄN IDAG. DET KAN verka som om Herren inte såg oss. Det kan tyckas som om han helt och hållet har lämnat sina kristna utan all omsorg – som han gör här i båten. Han ligger och sover och bekymrar sig inte alls om ovädret – varken för sina lärjungars skull eller för båtens. Ändå är han med i båten, fast han sover. Det är sådana angrepp som alltid kommer när vår Herre Kristus låter vågorna slå över båten. Det vill säga att han låter djävulen och världen storma så mot de kristna, att man kan bli rädd att kristenheten helt och hållet skall gå under. Så är det också i vår tid. Vi sitter i båten. Det är storm och oväder. Då sitter Herren ändå stilla och ger inte sken av att han vill hjälpa oss. Han tar sig en tupplur i båten. Då måste vi skärpa oss och tänka: Det är inte så farligt än för han, Herren, är hos oss i båten. Fastän han nu ger intryck av att inte se oss, skall vi ändå genom hur vi agerar visa att vi ser honom. Vi skall ge uttryck för att vi tror honom om att kunna stilla vågorna, även om stormen rasar aldrig så häftigt.
Så bör vi göra även när vi själva befinner oss i fara eller under de prövningar som drabbar var och en. Särskilt när djävulen kommer och pekar på dina synder, skrämmer dig med Guds vrede och hotar med den eviga fördömelsen. Tänk då – och tvivla inte: ”Min Herre Kristus är inte långt ifrån mig, men han sover. Nu vill det till att jag går till honom med allvarlig bön och väcker honom, så som lärjungarna gjorde.” Deras hotande undergång var viktigare för dem än Herrens sömn. Därför tänkte de: Nu måste vi helt enkelt väcka Kristus, annars är det ute med oss. De lämnar honom därför ingen ro, förrän de lyckats väcka honom. Lär dig att göra så! Båda delarna kommer att ske. Om du vill ha med Kristus i båten så kommer ovädret ofelbart. Och Kristus kommer då att vilja sova – för att vi skall känna angreppet. Om han inte sov utan snabbt stillade ovädret, så skulle vi aldrig få uppleva hur det står till med en kristen. Vi skulle till och med kunna få för oss att vi kunde klara oss på egen hand. Men här blir i stället tron stärkt av erfarenheten. Man blir tvungen att säga: Ingen mänsklig kraft har kunnat hjälpa, utan Gud och hans kära Ord har gjort det.
Jämsides med denna härliga och trösterika undervisning framställs Herren Kristus här också som en verklig människa med kropp och själ. Liksom vi behöver han äta, dricka, sova och göra annat som en människa måste och som sker utan synd. Men precis som den vanliga sömnen är ett säkert bevis på att Herren Kristus är en verklig människa, bevisar han också sin allsmäktiga gudom när han med ett ord stillar vågorna. Han gör så att stormen lägger sig. Det är inte människoverk. Till det fordras en gudomlig kraft – att med ett ord stilla sjöns stormande. När vi ser hur Gud och människa är en enda person i Kristus, kan detta underverk bli så mycket kärare för oss. För vi ser att han både kan och vill hjälpa alla dem som söker hjälp hos honom – oavsett nöd eller angrepp.
Vad betyder det om vi nu måste lida och våga en del och det inte kan vara annorlunda? De ogudaktiga måste ju också bära sitt kors och lidande. Dessutom måste de tvingas ha ett ont samvete och till sist vänta den eviga fördömelsen.
Fast motgångs vreda bölja
dig ville sluka opp,
och tunga dimmor hölja
din himmel och ditt hopp:
Dig Gud dock hjälper fram,
han dimmorna skall fälla
i sinom tid och ställa
för böljorna en damm.
MARTIN LUTHER
Evangelisk själaspis för hemmet
Fjärde sön e Trettondedagen s. 102.
Bibliska betraktelser för var dag i året ur Dr M Luthers Skrifter
Utvalda och ordnade av Julius Leopold Pasig
Stockholm 1882. Bearb. av red.